Mitt i resenärsflödet, varje dag.

En spärrkiosk står där alla passerar. Den möter väskor, barnvagnar, städmaskiner och tuschpennor varje dag. Emaljen tål det och bär grafik och konst utan att blekna.

En kiosk byts när verksamheten ändras, inte för att ytan har gett upp.

T-Hässelby gård · 2010

Kiosk och vägg i samma gestaltning.

På T-Hässelby gård bär spärrkiosken och den vägg som möter resenärerna konstnären Pia Törnells verk. Konsten är skapad genom att perforera emaljen och har stått i trafik sedan 2010.

Det visar emaljens styrka: ytan tar både slitaget och gestaltningen.

Spärrkiosk och vägg i perforerad emalj, T-Hässelby gård

Varför emalj

Tre skäl att klä kiosken i emaljstål.

Kiosken är en av de ytor på stationen som slits mest. Därför spelar materialvalet större roll här än nästan någon annanstans.

01
Slag och nötning
Ythårdhet minst 5 Mohs och nötning högst 0,1 g per 1 000 varv. Det betyder färre byten för operatören.
02
Klotter
Ytan är porfri. Klotter och permanent tusch tas bort utan att kulören mattas.
03
Grafik som stannar
Skyltning, linjekartor och konst bränns in i emaljen. UV-ljus bleker den inte.

Samma yta, olika uppdrag